Före detta ställverk som vackert byggts om till bostadsfastighet
Fastighetsbeteckning: Bagaregården 5:13
Antal lägenheter: 14
Garage och p-platser finns
Byggår: 1913
TV & bredband: Tele2
Kontaktpersoner
I första hand ber vi dig att göra en Serviceanmälan eller söka svar under sidan För våra hyresgäster. För dig som söker bostad hänvisar vi till vår sida Söka bostad.
Administrativ förvaltare
Frågor som rör ditt boende
Hanna Gärdhagen
hanna.gardhagen@kmab.se
031-778 30 89
Fastighetsservice
Serviceanmälan
Claes-Otto Wikloff
CO Wikloff Fastighetsskötsel
031-25 50 42
Även telefonsvarare och serviceanmälan.
Teknisk förvaltare
Renoveringar och arbeten i fastigheten
David Jansson
david.jansson@kmab.se
031-778 30 86
Svangatan 19:s historia
Den 28 augusti 1913 beslutar Göteborgs stadsfullmäktige att en ny elunderstaion ska uppföras i Olskroken i syfte att tillmötesgå behovet i de östra stadsdelarna. Den nya stationen ersatte en mindre transformatorstation från 1910 (Hammarstrand 1923, s. 51). Förberedelser hade dock redan börjat göras dessförinnan och i ett brev daterat 19 juni 1913 fick Ernst Torulf uppdraget att färdigställa ritningar till understationen (RAV, vol. 2). Av brevet anas att Torulf hade presenteras flera olika förslag till utformning, men alternativet med en bostadsdel om ett respektive två rum och kök samt en maskinsalsdel förordades.
Torulf färdigställde ritningarna och bygglov söktes hos Göteborgs byggnadsnämnd 14 november 1913 (RAV, vol. 2). Redan 13 oktober 1913 hade dock byggandet påbörjats och 26 november året därpå var elstationen, Understation II Olskroken (U II) färdig att tas i bruk. Byggarbetet utfördes av firman A. Krüger & Son AB och slutkostnaden för hela projektet var 335 795,56 kronor, vilket var något under budgeten på 338 000 kronor (Göteborgs stads elektricitetsverk 1915, s. 21). Kostnaden motsvarar 14 698 542 kronor i 2009 års penningvärde (Edvinsson 2010).
I en artikel i GT från 12 december 1914 beskrevs den nya understationen och bygganden tas väl emot; exteriören beskrivs som att ”den gör sin arkitekt hr E. Torulf all heder” (”Elektriska understationen å Bagaregården” 1914).
(…)
Resterande del av elstationen, Svangatan 19, med entré och kontor samt flygeln med den forna maskinsalen, ritades om av Lars Stranne som tyckte att byggnaden var väldigt intressant (informant nr. 4). Han beskriver det som en annorlunda miljö med speciella förutsättningar. Uppdraget som Stranne hade fått var att skapa en god boendemiljö och samtidigt bevara husets karaktär. Han menar att det var en utmaning att inom en befintlig byggnad isolera och bygga våningsplan för att inrymma lägenheter.
Lokalerna var inför ombyggnaden slitna (informant nr. 1). Av maskinerna som en gång hade rymts i elstationen återstod endast betongfundament. Ombygganden ger totalt fjorton bostadslägenheter, en i den forna kontorsdelen och tretton i maskinsalsflygeln. Byggnadsarbetet utförs Astor Johanssons bygg AB och arbetet belönas ett hedersomnämnande vid utdelningen av 1996 års byggnadsvårdspris från Göteborgs Hembygdsförbund (informant nr. 5).
Utdrag ur uppsatsen “Göteborgs elverks understation II- Elstationen som blev ett bostadshus” skriven av Magnus Haglund i kursen Bebyggelsehistorisk uppsats vid Göteborgs Universitet.
